123456789

Stadshuset

Stadshuset

De mörkblå keramiska stavteglen på stadshusets fasad skimrar olika vid olika ljusförhållanden. ”Fasaden ska tillhöra Seinäjoki stadshus och ingen annan”, motiverade Aalto sitt materialval. I stadsfullmäktiges tornlikt höga sammanträdessal har fullmäktigeledamöternas sittplatser placerats strålvis. Samma design återspeglas även i fasaden.

Stadshusets västra länga som ursprungligen planerades för bostäder, byggdes om till arbetsrum på 1970- och 1980-talet.

Kirkkokatu 6
Öppet: Vardagar 9–15

Lysna mer om Stadshuset härifån:
https://tarinasoitin.fi/seinajoenaalto/sv/cityhall

Aalto-berättelsen:
Blå yta och vindpustar

Året är 1961. Träden vajar runt Anneli och Matti-Alvari och viner hälsningar från vinden. Matti-Alvari sitter nöjd i sin vagn och skrattar till varje gång vindbyarna håller på att blåsa bort hans mammas bruna hatt av ylletyg.

”Du milde tid, vilket blåsväder!” skriker Anneli. En tyst vindpust överrumplar henne och rycker av hennes hatt. Annelis noggrant uppsatta hårknut öppnas och hennes hår leker i vinden. Detta roar Matti-Alvari såpass mycket att han håller på att ramla ur vagnen.

Anneli springer i panik efter hatten förtvivlat dragandes barnvagnen efter sig och med håret fladdrande i vinden. Vagnenav metall skramlar på grusvägen. Hatten stannar till vid ett bygge invid vägen. Anneli får till slut tillbaka sin hatt. Snabbt trycker hon ner hatten på sitt huvud med en liten rodnad på kinderna efter språngmarschen.

Anneli lyfter upp blicken från marken och ser framför sig en byggnad vars färdigställande hon har följt med stort intresse. På byggarbetsplatsen byggs Seinäjokis stadshus vars planerare, akademikern Alvar Aalto, har valts ut i en arkitekttävling.

Flitiga arbetare håller för närvarande på att mura upp väggarna på byggnadens fasad med mörkblå keramikstavar tillverkade i Arabias fabriker som placerats i elementformar. Stavarna står rakryggade som tennsoldater i sina element. På längre håll kan man se mellanrummen mellan de monterade elementen. Anneli minns att hon hört att det här visst är en av de första gångerna som dessa blåa stavar, som Alvar Aalto har planerat, används vid utsmyckningen av en fasad i denna omfattning. (berättelsen fortsätter efter bilden)

Aalto-tarina: kaupungintalo

Aalto hade fått inspirationen till plattbeläggningen på sin resa till Bagdad, dit han hade blivit inbjuden för att planera huvudpostkontoret och ett konstmuseum. Matti-Alvari tittar också hänfört på byggnadens fasad som håller på att färdigställas och pekar på den med sitt finger. Man kan inte låta bli att uppmärksamma fasaden, så stark och vacker är nyansen på det mörkblåa klinkret. Det skulle bli stadshusets kanske mest igenkännliga och oförglömliga egenskap.

I stadshusets källarvåning skulle det visst bli en teater och ett medborgarinstitut. Anneli var nöjd över det, folkbildande saker var ju viktiga för henne. Huset skulle också på andra sätt bli bekant för Anneli och Matti-Alvari: även en rådgivningsbyrå och en tandvårdsklinik skulle inhysas där.

Liksom Korset på slätten hade även stadshuset fått en egen terrassering för att bryta den – enligt vissa lite tråkiga – plana slätten. Anneli och Matti-Alvari fortsätter sin färd från ”klinkerfabriken” mot kyrkan, när de upptäcker en ovanlig syn längs med Koulukatu. En ganska kort herre med hatten på sned i nacken utför okulära mätningar över en upplyft skiva mot tornet vid Korset på slätten. Fyra kraftigt byggda män kan med nöd och näppe hålla skivan uppe, så hårt blåser det. Det verkar som att mannen försöker se till att det framtida församlingscentrets murliknande vägg inte kommer att täcka kyrkans torn. Av gesterna skulle man kunna döma att det är rätt höjd. I samma ögonblick rycker Anneli till och känner igen herren.

Texter: Fil. dr Marjo Kamila och Kari Hernesniemi (Oddmob)
Illustrationer: Kari Hernesniemi (Oddmob)

Läs berättelsen i sin helhet här.

Aalto inspiroi
Alvar Aalto cities Seinäjoki

Stadshuset

• I den första planeringstävlingen om köpinghuset år 1958 klarade sig inte Aaltos byrå. Fortsättningstävlingen vann Aalto överlägset. Stadshuset blev klart år 1962, två år efter att Seinäjoki hade fått stadsprivilegier.

• Stadshusets mest markanta drag är dess fasadmaterial. Det mörkblå stavteglet av keramik skapar en kontrast mellan kyrkan och de andra byggnaderna på planen.

• Stadshusets viktigaste plats är den tornliknande fullmäktigesalen. På grund av salens goda akustik anordnar man även musikuppföranden där.

Share This

Fråga – och Visit Seinäjoki svarar!