123456789

Aalto-glassamling

Aalto-glassamling

Aalto-berättelsen:
Världens största Aalto-glassamling

Anneli skyndar sig till Aalto-centret. Hon vill vara på plats när den pensionerade, före detta stadsarkitekten Touko Saaris Aalto-glassamling officiellt invigs för allmänheten. Seinäjoki stad äger nu samlingen efter många motstridiga etapper. Man hade även ordnat en medborgarinsamling för att få samlingen. Till slut hade stadsstyrelsen röstat om samlingens öde. Rösterna för och mot gick jämnt ut. Ordföranden avgjorde köpbeslutet. Samlingen, som stadsarkitekten hade samlat på i över 50 år, överfördes nu i Seinäjoki stads ägo.

Året är 1998 och om Alvar Aalto levde, skulle han nu vara 100 år. Anneli tänker på att även Matti-Alvari och hans fru snart kommeratt ha en bemärkelsedag, sin 10-åriga bröllopsdag. ”Undrar hur de tänker fira den?” funderar Anneli. ”Jag skulle egentligen kunna köpa något till minne av årsdagen. Jag får fundera på vad de skulle kunna vara.”

Anneli träffar sin arbetskamrat vid invigningen av glassamlingen. De talar om hur fint beslutet var att samlingen nu förblir odelad och stannar kvar i Seinäjoki. Världens största enhetliga Aalto-glassamling består av över tvåhundra glasföremål formgivna av Aino och Alvar Aalto. De har huvudsakligen formgivit dem på 1930-talet. Bland föremålen finns anmärkningsvärda vinster av glasformgivningstävlingar, såsom Aino Marsio-Aaltos Bölgeblick-serie, som senare blir känd som Aino Aalto-glasserien.

Verket Riihimäen kukka som presenterades på triennalen i Milano och Aaltos blomma som gjordes för världsutställningen i New York är arkitektparets gemensamma formgivningar.

Invigningen är högtidlig. Den kulminerar i att Saari skänker en bronsstaty av akademikern och skulptören Wäinö Aaltonen till Seinäjoki stad. Porträtthuvudet som nu skänks gjordes när Alvar Aalto var 50 år. ”Undrar var staden kommer att placera det här porträttet?” funderar Anneli.

Anneli trängs bland folket och tittar på föremålen. Hon beundrar hur många amöbaliknande vaser det finns i samlingen, allt från låga fat till höga vaser. Hon vet att dessa vaser som Alvar Aalto en gång i tiden fick en idé om gjordes till Karhula-Iittalas glastävling och att de representerade en djärv och experimentell modernistisk formgivning. De ställdes för första gången ut på världsutställningen i Paris år 1937, i Finlands paviljong som Aalto hade planerat. Senare fick den mest populära modellen av dessa vaser namnet Savoy. Nästan tjugo år senare gjordes samma vas i serieproduktion och på 1970-talet fick den namnet Aalto-vasen.

När Anneli tittar på vaserna får hon en idé: ”Jag ska nog ta en sväng till varuhuset Lehtinen och köpa en Aalto-vas till det förtjusande paret som firar sin tioåriga bröllopsdag. Den är ägnad för dem som uppskattar finsk formgivning och det spår av tradition som Alvar Aalto har lämnat i vårt lands historia.”

Texter: Fil. dr Marjo Kamila och Kari Hernesniemi (Oddmob)
Illustrationer: Kari Hernesniemi (Oddmob)

Läs berättelsen i sin helhet här.

Aalto inspiroi
Alvar Aalto cities Seinäjoki

Aalto-glassamlingen

• Aino och Alvar Aaltos glassamling består av över tvåhundra glasföremål som de har formgivit.

• Seinäjoki stad införskaffade samlingen år 1997 av den pensionerade stadsarkitekten Touko Saari.

• Samlingens pärla är en stor glasvas som Alvar Aalto formgav och gav som 50-årspresent till Aino Aalto.

• Glassamlingen kan ses av allmänheten i Seinäjokis Aalto-bibliotek.

Share This

Fråga – och Visit Seinäjoki svarar!